Äntligen!

Då har vi tagit oss i kragen och besökt morfars jobb. Fick åka runt med morfar samt sitta själv och trycka på några knappar på trucken. När jag undrade om han ville komma ner, vevade han vänligt men bestämt bort mina armar för att inte bli infångad! 
Sen åkte vi till affären och sen skulle vi köra de få minuterna hem. Då slocknade han som en stock. Se så söt han var! (endast mobilkameran var med, så håll till godo med lite halvrisig kvalitet nu igen...)


Kan vi åka hit varje dag mamma??


Kör upp & ner med gafflarna...


Svårväckt liten prins...


Måste man äta mat nu?? Jag ÄR faktiskt rätt så trött...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0