Tut tut...
...och så gick båten. Eller inte riktigt...
Motorn ville inte starta. Det var Olles första tur i båt. Iklädd solglasögon och flytväst satt han förväntansfull i fören. Morfar drog och drog i snöret. Inte vill den starta...
Men så, efter typ 25 drag hoppade den igång. Alice var kvar hos mormor och behövde sin mor senast kl 11 för att fylla på matförrådet. Om vi åker ut till ön så hinner vi ro hem om motorn lägger av- föreslog jag. Morfar höll med. Så nu när motorn äntligen hoppat igång passerade vi ön efter ett par minuter. Nu måste vi vända snart tänkte jag- annars hinner vi INTE hem om den dör nu... Morfar kör en bit till och DÅ... Blubb, blubb, bom. Ptt.
Morfar drar förbrilt i snöret. Men icke. Vad är klockan undrar jag. 10:25, svarar morfar. Bara att börja ro då. Vi hinner hem om vi ror på. Och det gjorde vi. Eller han. Morfar alltså.
Alice hade vaknat ett par minuter innan vår ankomst och var på strålande humör. Tur vi hade årorna med. Ibland när man var ung och modig så åkte man utan. Då kunde man ju simma hem med båten. Känns inte lika lockande idag...
Olle var nöjd med turen och härmade den trasiga motorn hela kvällen. Morfar har satt fast motorn på en bräda hemma och där startar den fin fint varje gång han testar... Den kanske inte gillar vatten???
På väg ner till sjön på första turen!
Motorn ville inte starta. Det var Olles första tur i båt. Iklädd solglasögon och flytväst satt han förväntansfull i fören. Morfar drog och drog i snöret. Inte vill den starta...
Men så, efter typ 25 drag hoppade den igång. Alice var kvar hos mormor och behövde sin mor senast kl 11 för att fylla på matförrådet. Om vi åker ut till ön så hinner vi ro hem om motorn lägger av- föreslog jag. Morfar höll med. Så nu när motorn äntligen hoppat igång passerade vi ön efter ett par minuter. Nu måste vi vända snart tänkte jag- annars hinner vi INTE hem om den dör nu... Morfar kör en bit till och DÅ... Blubb, blubb, bom. Ptt.
Morfar drar förbrilt i snöret. Men icke. Vad är klockan undrar jag. 10:25, svarar morfar. Bara att börja ro då. Vi hinner hem om vi ror på. Och det gjorde vi. Eller han. Morfar alltså.
Alice hade vaknat ett par minuter innan vår ankomst och var på strålande humör. Tur vi hade årorna med. Ibland när man var ung och modig så åkte man utan. Då kunde man ju simma hem med båten. Känns inte lika lockande idag...
Olle var nöjd med turen och härmade den trasiga motorn hela kvällen. Morfar har satt fast motorn på en bräda hemma och där startar den fin fint varje gång han testar... Den kanske inte gillar vatten???
På väg ner till sjön på första turen!
Kommentarer
Trackback
